Ny Skolmatematik i Dataåldern

 

evolucion

Den matematikundervisning som möter dagens elever formades före dataåldern, samtidigt som skolan av idag har att förbereda för en ny IT-värld byggd på matematik. Detta går inte ihop och resultatet är en skolmatematik och lärarutbildning i hopplöst fritt fall.  Men lösningen är logisk och direkt genomförbar: Ersätt den traditionella skolmatematiken med ett nytt kärnämne Matematik-IT där eleverna får lära sig matematik, programmering och beräkning som grunden för IT-världens alla fantastiska nya appar.  Denna blogg redovisar erfarenheterna från ett test av detta paradigm i åk 4 vid Lugnets grundskola i Hammarby Sjöstad under läsåret 2015-16.

Här en del av historieskrivningen för Matematik-IT:

Lyssna på Conrad Wolfram:

k12-students-in-digital-learning-2-638

Analys av nuvarande läroplan för matematik

Vi börjar att granska inledningen:

  1. Matematiken har en flertusenårig historia med bidrag från många kulturer.
  2. Den utvecklas såväl ur praktiska behov som ur människans nyfikenhet och lust att utforska matematiken som sådan.
  3. Matematisk verksamhet är till sin art en kreativ, reflekterande och problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen.
  4. Kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut i vardagslivets många valsituationer och ökar möjligheterna att delta i samhällets beslutsprocesser.

Kommentar:

  1. En suggestiv truism ägnad att ge matematik en särställning.
  2. Att människan (i allmänhet) har lust att utforska matematiken som sådan kan inte vara grundad på observation av verkliga förhållanden.
  3. Här blandas kreativ-reflekterande med problemlösande aktivitet som är nära kopplad till den samhälleliga, sociala och tekniska utvecklingen, med avsikt att förvilla.
  4. Att  kunskaper i matematik ger människor förutsättningar att fatta välgrundade beslut ger signalen att människor (i allmänhet) inte kan fatta välgrundade beslut, eftersom de erforderliga kunskaperna i matematik inte specificeras, och då kan bara inge en känsla av otillräcklighet, som inte gagnar någon.

Vi fortsätter med ämnets syfte:

  1. Undervisningen i ämnet matematik ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden.
  2. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar intresse för matematik och tilltro till sin förmåga att använda matematik i olika sammanhang.
  3. Den ska också ge eleverna möjlighet att uppleva estetiska värden i möten med matematiska mönster, former och samband.
  4. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar kunskaper för att kunna formulera och lösa problem samt reflektera över och värdera valda strategier, metoder, modeller och resultat.
  5. Eleverna ska även ges förutsättningar att utveckla kunskaper för att kunna tolka vardagliga och matematiska situationer samt beskriva och formulera dessa med hjälp av matematikens uttrycksformer.
  6. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla förtrogenhet med grundläggande matematiska begrepp och metoder och deras användbarhet.
  7. Vidare ska eleverna genom undervisningen ges möjligheter att utveckla kunskaper i att använda digital teknik för att kunna undersöka problemställningar, göra beräkningar och för att presentera och tolka data.
  8. Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förmågan att argumentera logiskt och föra matematiska resonemang. Eleverna ska genom undervisningen också ges möjlighet att utveckla en förtrogenhet med matematikens uttrycksformer och hur dessa kan användas för att kommunicera om matematik i vardagliga och matematiska sammanhang.
  9. Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om historiska sammanhang där viktiga begrepp och metoder i matematiken har utvecklats.
  10. Genom undervisningen ska eleverna även ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse, användning och begränsning i vardagslivet, i andra skolämnen och under historiska skeenden och därigenom kunna se matematikens sammanhang och relevans.
  11. Genom undervisningen i ämnet matematik ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik samt värdera valda strategier och metoder, använda och analysera matematiska begrepp och samband mellan begrepp, välja och använda lämpliga matematiska metoder för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter, föra och följa matematiska resonemang, och använda matematikens uttrycksformer för att samtala om, argumentera och redogöra för frågeställningar, beräkningar och slutsatser.

Kommentar:

  1. Innebörden av kunskaper om matematik och vardagen är synnerligen oklar.
  2. Intresse och tilltro kan inte vara mål i sig, utan måste vara ett resultat av utbildningens innehåll i övrigt.
  3. Samma sak gäller estetiska värden.
  4. Samma sak om reflektion.
  5. Varför främst vardagliga situationer. Vilka?
  6. Varför bara förutsättningar att utveckla…grundläggande?
  7. Detta är den enda konkreta och viktiga punkten som dock inte alls efterlevs.
  8. Vad menas med förtrogenhet med matematikens uttrycksformer?
  9. Återigen förutsättningar att utveckla kunskaper nu om historiska sammanhang?
  10. Att eleverna skall ges möjligheter att reflektera över matematikens betydelse är suggestiv propaganda avsedd att möta många elevers upplevelse att matematiken för dem har liten betydelse, som resultat av undervisningen.
  11. Återigen förutsättningar att utveckla förmåga att formulera och lösa problem med hjälp av matematik, där den senare specifikationen är oklar.

 

Vi fortsätter med Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9:

  1. Eleven kan lösa olika problem i bekanta situationer på ett relativt väl fungerande sätt genom att välja och använda strategier och metoder med förhållandevis god anpassning till problemets karaktär samt formulera enkla matematiska modeller som efter någon bearbetning kan tillämpas i sammanhanget.
  2. Eleven för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om tillvägagångssätt och om resultatens rimlighet i förhållande till problemsituationen samt kan ge något förslag på alternativt tillvägagångssätt.
  3. Eleven har goda kunskaper om matematiska begrepp och visar det genom att använda dem i bekanta sammanhang på ett relativt väl fungerande sätt. Eleven kan även beskriva olika begrepp med hjälp av matematiska uttrycksformer på ett relativt väl fungerande sätt. I beskrivningarna kan eleven växla mellan olika uttrycksformer samt föra utvecklade resonemang kring hur begreppen relaterar till varandra.
  4. Eleven kan välja och använda ändamålsenliga matematiska metoder med relativt god anpassning till sammanhanget för att göra beräkningar och lösa rutinuppgifter inom aritmetik, algebra, geometri, sannolikhet, statistik samt samband och förändring med gott resultat.
  5. Eleven kan redogöra för och samtala om tillvägagångssätt på ett ändamålsenligt sätt och använder då symboler, algebraiska uttryck, formler, grafer, funktioner och andra matematiska uttrycksformer med förhållandevis god anpassning till syfte och sammanhang.
  6. I redovisningar och diskussioner för och följer eleven matematiska resonemang genom att framföra och bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt.

Kommentar:

  1. -5. Kombinationen av goda kunskaper om matematiska begrepp/ändamålsenliga matematiska metoder med relativt väl fungerande är logiskt motsägande.
  2.  Vad menas med att bemöta matematiska argument på ett sätt som för resonemangen framåt? Varför bemöta? Varför framåt mot vad?
Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s